Prinsesstårta

På plats. Att få känna, känslan "Hemma" är aldrig så värdefullt som när du varit utan ett hem. Kanske Universum visste vad jag behövde för att jag skulle uppskatta, eller i alla fall förstå när jag äntligen kommit hem?

Flera års irrande har gett mig så så många svar, så otroligt mycket förståelser och insikter, samt, längtan efter ett hem, så total.

Jag har många minnen samlade i min lilla hjärteask, av alla de slag, men förtvivlan har också varit som en massiv betongklump kring min strupe. Hemlös, Vilsen, Rotlös.

Med så många önskningar. Att få packa upp mina saker. Allihop. Alla lådor. Se, känna, ta på,käna igen,säga hej, till mina fina, om än, saker. Som följt mig, troget, tills jag hittade hem.

Aldrig kunde jag tro att en lägenhet skulle bli hemma. Att jag skulle känna Hemmakänslan på en plats jag motstod. Och ändå, är känslan överväldigande. Jag inte bara får plats, jag kan andas! Känna mig fri, se havet, känna doften av skog, höra fåglarnas vilda morgonkvitter, se solen gå upp, känna mig...Hemma? Så hemma det går såhär i rädslan att förlora, allt, igen.

Den känslan släpper jag..allteftersom.

Jag dekorerar.

Min prinsesstårta dekoreras sakta. Jag har ingen stress. Kan inte på något vis tänka mig att bli snabbt klar. Nej. Jag vill njuta. Torka av. Säga hej. hålla i min hand. Värdesätta. Varje bok. Varje litet föremål, som följt mig alla dessa mil. Sakta. sätta allt på plats. Bit för bit.

Jag dekorerar min prinsesstårta.. och för varje bit som blir klar,njuter jag dess existens, dess varande, i ett lugn som bara är. Njutning.

Långt ifrån färdigt, men på god väg..






 

Är Kärlek en slump?

Är Kärlek en Person?

Är Kärlek en Känsla eller ett tillstånd?

Är Kärlek Kvinnligt eller Manligt?

Är Kärlek en Essens som aktiveras av delad Glädje?

Är Kärlek en slump?

För Mig

Är Kärlek

Du!

Jag!

Vi!

Dom!

Oss!

Som gnistor av Heligheten och Alltets varande

Kärlekens varande bara Är

En Finit totalitet i Universums Är

Som vi alla är i den totala Enheten vi är del av

En Energi, ett Element av många

Ett flöde av vår egen skapelse

Helt utan Värdesättning eller Stämpel

Som ett klister mellan våra själar

Och detta klister som håller ihop vår egen essens

Som existerar mellan våra egna atomers Ärande

klistrar ihop våra delar till en helhet att känna

som när vi förnekar dess existens torkar ut som ett russin att förtvina

Som när vi bejakar eller hyllar fyller ut vår Själ att skina

Ökar på vår helhetskänsla

Gemenskapskänsla

som lika snabbt kan bytas ut mot Utanförskap om vi förnekar

Kärlekens existens som ett livsviktigt Element

Och som

När vi riktar dess medvetande energi mot en speciell person

Klistrar ihop våra själar såsom vi är menade att vara

I stöd och Samspel grupperade i Familjer

Enheter

Som Äntligen hittar varandra efter ljusårs irrande i Universums tunnlar

Och som när vi finner varandra Aktiverar Essensen av Elementet Kärlek

Så att klistret får verkan och chansen att verka

Binda ihop på finaste vis

Öppna kanalerna för synkronisationen emellan

Väcka våra gemensamma Minnen

Sammankoppla Energicentralerna

Återkoppla våra Sinnens varande i alla dessa möten

Och ibland

Då och då

Blir det två och två

Och då kan det kännas som om Kärlek är mer

Eller att lyckostunderna är fler

Men allt är detsamma

Inget är något annat

och om Jaget möter Duet

Och vi samsas om den finita känslan av Mötet i Kärlek

Den känslan som Ni kanske mött en endaste gång med en annan person

När tiden står stilla, adningen sammankopplas och lyftet i känslan är total

Tror vi att detta är den kärlek som Är

Det som är kärlek och ska uppnås i varje varande stund

Tanken är fin

Känslan av sammankopplingen och att vara "Hemma"

Är endast en del av det Universum visar vi kan vara i

Om vi släpper efter på Ego och Yta

Och tar del av alla andra delar som ger

Och som kopplar oss med varandra i Oändlighetens Skattkammare av Känslouttryck

"Hemma" Tror vi är det största av Kärlekar

Och i sitt lilla perspektiv i det stora Universella tror vi att det är allt vi kan ha, få och vara

Och om vi vågade skulle vi se

Att detta är en

EN endaste

Koppling av alla

I den finita totala bilden och puzzlet

Som vi är en del av

Som vi alla är en gnista av

Som tillsammans med alla bildar Essensen av Kärlek

Som vi ALLA är, Verklign ÄR

En del av

Så Kärlek

Är det en slump?

Nej ett varande

Ett totalt Element en del av oss själva ett flöde en Källa

Som vi kan välja eller välja bort

Russin eller Druva

Kvaliten avgör du

I dina val

I dina val av Möten

Och ju mer "Hemma" Du känner dig med någon

Desto mer tillgång till Flödet av Dig själv och Elementet Kärlek är du i

Och desto mer "Hemma"

Du tillåter dig Vara

Desto mer aktiverar du klistret och drar till dig ännu fler själar

Till den gemensamma bilden som är Du.

Frågan i detta är då

Hur "Hemma" Vill Du vara?



?