När jag kom till rutinkontrollen, Fredagen den 13 Maj 2011, hade jag max 2 timmar kvar att leva.
45 minuter senare var Hugo född.
Hade inte läkaren gjort en extra koll hade det ej upptäckts att livmoderväggen höll på att spricka.
Min kropp har vetat under dessa månader, även innan, att det är dags att stänga ner. Flera faktorer att peka på nu efterråt.
Tex. har mkt av min mukelmassa förtvinat. Enkla (?) saker jag borde märkt.
Med dessa rader vill jag bara påminna er om att Ni är värdefulla ♥
LEV
Var i livet men kanske, Driv det ej.
Ta hand om det om är av vikt, det glädjefyllda, lämna det negativa därhän.
Skapa mjuka vackra ömsinta Nära Minnen.
Tack för Livet ♥
Grattis till lilla Hugo!!
SvaraRaderaStor kram på er
Camilla Nilsson
Det räcker att ha läst dina tidigare blogginlägg för att veta att du var förberedd på vad som kunde föra dig vidare. Men alla vi andra visste att din fysiska visdom skulle stanna kvar. Grattis till lille Hugo(mor upp i dan :-). Må lycka och frid spridas över er ♥
SvaraRadera