Ett halvt körkort

Nej det kan man ju såklart inte ha. Jag vet. Men det kan kännas så :-)

Jag bestämde mig, konstigt nog har jag inte bestämt mig under de andra 20 åren som jag skulle kunnat göra det. Nu kände jag att jag var redo, därför tog jag en tre veckors intensivkurs, gav mig den på att det skulle gå, pluggade dag o natt körde dryga 30 lektioner allt som allt och körde upp för första gången igår och var godkänd med endast en anmärkning, att min blick kunde vara liite mer flexibel.

Jag kände mig som om jag var i ett rus resten av dagen, somnade på bussen hem och kände mig halvt full hela kvällen. Alla spänningar och allt tjat från alla sen 20 år tillbaka rann liksom av mig.

Jag skrev upp i Torsdags. Och med facit i hand skulle jag kunna strypa mig själv. Jag hade haft nästan alla rätt om jag inte, den sista minuten gått in och ÄNDRAT i svaren. Dum man kan vara va. Så, 2 fel för mkt och skammens huvud att bära hela vägen hem.

Nästa vecka fick jag en ny tid och jag känner mig inte ett dugg orolig, fast jag ska plugga rejält nu ett par dagar.

Jag vill liksom klara det för att jag KAN det.

Nu tittar jag lite på bilar och som det är nu står det mellan två olika, det är en helt ny värld som öppnar sig, en värld jag blundat för, så länge, wow vad coolt detta är, min första tripp blir till Biltema, var så säkra haha.

Idag är det Lördag, jag ska ha middag ikväll för vänner, gamla, nya, okända, så otroligt kul att det är liv här på gården!

Jag har ett stort beslut att ta här också, jag har dragit på det ett par veckor nu, men jag vet att jag måste bestämma mig igår, om jag ska stanna här eller ej. Jag har fått ett fint erbjudande av hyresvärdarna så det lockar att stanna men det är mkt mer som ska stämma.

Nåja, vi får se, nu ska jag plugga Teori :-)

Kram kram!