tisdag 15 maj 2012

Nowfullness

Hur fort går du ner för trappan? Känner du stegen? Känner du av höjdskillnaderna? Skons mjuka stötdämpning för din rygg, fötternas lika eller olika placering, sanden under skorna som gör att skon glider lite..?

Hur mycket låter du Nuet fylla ditt hjärta att känna, istället för att fylla dina tankar att tänka?

Vår moders vatten brusade denna tidiga morgon, brusade faktiskt mer än jag kan minnas att det någon gång gjort på denna plats, mitt personliga vattenhål för känsla, drömmar, kärlek, tankar, vänskap, romantik.

Högvatten är lite läskigt, jag tillät känslan av oro, skräck och svidande rädsla göra vad den ville. Det brände ända ut i cellerna, men varmt omfamnad kan jag släppa alla rädslor, mitt jag har redan mött dödens öga. Dödens öga är precis så vit som vi tror. För ett år sedan dog jag och kom tillbaka. Inte en gång utan flera gånger under loppet av 20 minuter. Jag minns inte hur många gånger. Jag minns däremot hur det kändes och tårarna stiger omedelbart av den okontrollerade rädsla som faktiskt var det enda jag kunde greppa vid den tidpunkten.

Högvattnet idag väckte lite instinktiv rädsla åter till liv, men när man sett döden, luktat döden och varit där, stillas de nuvarande rädslorna ganska snart, klingar bort och ersätts med en frid. För jag är här.

Nu.

Och nuet är absolut det enda vi har. Att slösa tid på då och sen är söseri med det vackra liv vi delar.

Som faktiskt snart är slut. Just nu.

Tar du tillvara på dina Nu?

Kärlek/Carola



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar