Vad är vad?

Du möter en annan Människa. Och här inträder separationen. I samma ögonblick ni får någon form av kontakt. Vare sig den känn positiv eller negativ, startar en process som ska komma att hålla er åtskiljda.

Det är Meningen att vi ska utvecklas Individuellt och följa vårt eget Livs plan. Ingen är menad att följa någon annans plan.

Träffar du någon som du lever Symbiost med är det upp till var och en i den relationen att värna om sin personliga Identitet. Att smälta samman och endast vara en gemensam färg målar ingen tavla. Här är det lätt att en vänder sig inåt medan den andre vänder sig utåt i olika grader såklart beroende på personlighet.

Att gemensamt odla den individuella själslågan där båda får lysa och kan ta plats är det ultimata.

Likt olja och vatten är det Meningen att vi ska kunna smälta samman i olika formationer, vackra mönster, skapande kreativa processer, där min styrka blandas med din kraft och vilja, där din skönhet blandas med min praktiska erfarenhet, och så vidare. I all oändlighet.

Att Olja och vatten skulle bli ett har aldrig varit meningen. Men att vi ska kunna samsas och förstärka varandra, ja absolut!

Om du anser dig vara oljan eller vattnet har ingen betydelse, då vi är både och.

Om du anser dig vara ljuset och andra vara mörkret, spelar ingen roll då vi rymmer både och.

Om du anser dig vara den bättre och den andre den sämre, så spelar det ingen roll för vi är både och.

Om du anser dig vara den snälla och alla andra de dumma så spelar det ingen roll för vi är både och.

För att kunna Existera behöver vi alla existensiella grundstenar som stöttande bygger upp Liv, och det innebär, att


Vi Är. Allt.

Vi innehåller allt.

Vi Kan Allt.

Vi vet Allt.


Det vi anser vara mörker hos andra kan tvärtom vara ljuset som pekar och upplyser oss om att tona ner vårt eget mörker.

Det vi upplever som ljuset hos oss själva kan mycket väl vara Egot som på det mörkaste vis breder ut sig för att vi ska ta plats.

Vi är varken eller!

Vi bara ÄR. Allt.

Och kan, om vi vill, nyttja de delar som passar bäst för stunden.

Och när vi möter en person, så ja, då påbörjas separationen omedelbart för vi börjar alltid med att jämföra, relatera och observera, Olikheter samt likheter!

Hur skulle det vara om vi i ett möte förenades istället?

Istället för att se olikheterna eller likheterna bara lät den personen vara. I varandet av den personens Varande?

Om vi helt utan Dömande accepterade denna person för exakt den personens egenskaper, kvaliteter, personlighet och varande.

Förenade oss både i och med tanken att denna person bara Är. precis som Jag.

Utan att läsa in och försöka urskilja om det är olja eller vatten som Dominerar, om det är Olja eller vatten som passar mig, om det är svart eller vitt som syns och känns mest, om det är Mörkt eller Ljust som Jag räds eller blir attraherad av.

Vad vore då?

En förening mellan två eller fler personer i ett neutralt möte, vad kan det ge?


Vad skulle ett möte i Förening ge dig?

*