Tid och Rum

Carola har varit 11 år tillbaka i tiden idag och vänt.

Snacka om att kroppen bär på minnen.

Anledningen är en ganska lång historia som även om den kortas ner är livslång. För den handlar om Liv.

Val av liv och val att leva.

Idag, eller rättare sagt ikväll för ett år sedan förlorade jag, vad jag trodde, mitt liv.

Hur kan man tro något sådant?

I början kändes allt som en förlust, en investering av tid och rum, känslor och ...faktiskt liv..som gick förlorat i ett vips..eller i detta fall, ett slag.

Vad blev kvar mer än spillror?

Trodde jag.

Mer än... tvivel sorg gråt saknad..känslor..känslighet..och ännu mer sorg och saknad.

Människor som dömde och fortfarande dömer.

Ett som det kändes, ituslitet hjärta som aldrig slutade blöda, som bara kunde stillas med närhet, en kram då och då, en hand en blick en mening med tröstande ord som egentligen inte tröstade utan bara fick mig att längta ännu mer..

Skadan i mitt ansikte gjorde sig påmind varje dag, först i vilda färger och senare endast på insidan, för att försvinna men för några månader sen komma tillbaka med full styrka, smärtan från helvetet, obeskrivbar.

Samtidigt som livet gått vidare har min själ mitt Jag mitt liv utvecklats, jag har många att tacka för det gångna året, all hjälp jag fått, alla fina goda råd i vänskaplighet, alla andra sorts råd som trots allt visat väg ibland...

I detta undrar jag och har åter undrat under året som gått

Vad i detta har visat mig vägar att lära mig bättre?

Svar, allt såklart!

Min tro att allt är för mig att lära av har ansetts vara en naiv flickas försvar men Jo, jag är fast övertygad

Att allt som sker är av bra anledning och leder mig rätt igen om jag förlorat min kompass.

Om jag menar att jag är tacksam?

Vågar du läsa att jag ÄR tacksam?

Vågar Ni försöka förstå mig?

Att jag är tacksam för vad livet ger mig, av alla karaktärer, alla de slag och alla händelser som sker bara för att jag, Carola ska hitta min väg igen..

Ja, jag är tacksam och må så vara att jag är naiv ..låt gå för att du anser så..det är ok..:-)

Om jag går vilse.

Vill jag finna rätt igen,.

Då önskar jag mig en karta. Och jag önskar mig min egen kompass.

Om jag inte lyssnar

Så önskar jag att livet griper in

Och om det så behövs

Slunga mig rätt

För jag vill vara där

Precis där på min väg

På väg mot mina mål

Där jag hör hemma..

Så

Jo

Tack!

För alla de upplevelser i livet som hjälpt mig finna min väg igen.

Jag har idag känt mitt ansikte hur det kändes innan smällen, känt i slow motion exakt hur smällen tog, känt hur ansiktet hjärnan och allt i mitt huvud och hela min nacke rättat till sig och fått tillbaka sin ursprungliga formation

Jag har idag även känt samma sak med olyckan för 11 år sedan

Jag har i slow motion upplevt min värsta hjärnskakning alla mina frakturer och alla mina skador sedan dess..

Jag har också förstått

och känt

hur mkt och vilka fantastiska insikter de gett

Och hur mkt de hjälpt mig att åter kliva in på min stig, min väg

Och hur jag med acceptans och respekt för varandet, livet i sig och mitt jag bara kan släppa och slappna av

Vara i nuet

Och säga Tack till och för allt till alla

Som mjukt eller hårt

Bryskt eller vänligt

Våldsamt eller hälsosamt

Hjälpt mig ett eller flera steg

I rätt riktning.

Jag växer i det..

Som en blomma med kronblad

som utvecklas ett efter ett för att snart vissna ner..för att ge plats till nya..blad..insikter..situationer..processer..

Tid och rum

I tid och rum vill jag släppa allt

För att bara vara

I varandet av givandet

Få och ta till mig allt det där

Som gör mig hel

1½ timmes Kranio Sakral Terapi var ett helvete med 5 (!) Nära döden upplevelser där jag upplevde alla fysiska påfrestningar sedan 11 år tillbaka..

En himmel med lättnad och insikten att släppa, släppa...släppa är skönare än att behålla..en himmel för att insikten att släppa..låta gå..är det sköna..det mjuka..det harmoniska..

I detta

Att få veta

Att min saknad

Är besvarad

Att Älska

Bli Älskad

Hjärta mot hjärta

Oavsett dömanden och omsorg av oönskad karaktär...

Få känna

Att jag inte behöver sakna mer

För helheten är skapad

Ett år av saknad har läkt mig

För vad finns det att sakna?

Intet

Alls

Ingen

Alls

*